Annuell
En växt som gror, blommar, sätter frö och vissnar inom loppet av ett år.
Avhärda
Ställa ut växter som du sått inomhus och på så sätt vänja dem försiktigt vid ett liv utomhus.
Avmogna
Växternas förberedelse inför vintervila. Årens skott förvedas så att de fixar torka och kyla bättre.
Barkmull
Jordförbättring som myllas ner i jorden så att jorden ska hålla fukt bättre och få bra struktur. Barkmullen är gjord av komposterad bark från tall och gran och har ofta fått extra näring tillsatt.
Barrotad planta
En planta som har 'nakna' rötter och köps alltså inte i kruka. Som exempel säljs ofta rosor och häckplantor barrotade.
Basisk jord
Jord som har högt pH-värde, ett värde över 7. Kalkjord är typisk jord med högt pH-värde.
Benmjöl
Gödsel som är gjort av slaktavfall. Det är rikt på fosfor och kväve.
Bienn
Tvåårig växt. Första året så får växten rötter och en bladrosett som övervintrar. Året efter blommar växten och sätter frö.
Blodmjöl
Animaliskt gödsel som är gjort av blod från slaktdjur. Blodmjölet innehåller mycket kväve. Det kan också funka för att skrämma bort kanin och rådjur.
Bokashi
Kompostmetod där man komposterar sitt köksavfall. Du tillsätter ett speciellt strö som innehåller mikroorganismer och som omvandlar avfallet till jord. Det lakvatten som blir, kan du använda för att näringsvattna växter.
Brunnen gödsel
Gödsel som legat länge. När förmultningsprocessen är klar så svalnar gödslet och blir klart att användas.
Delning
Sätt att få fler plantor genom att dela en växt i flera delar och sen plantera varje del för sig så att den blir till en ny planta.
Direktså
När man sår direkt i marken på den slutliga växtplatsen. Till skillnad från att förodla inomhus och sen plantera ut plantorna på växtplatsen.
Dressa
När du strör ut ett tunt lager av t ex mull eller näringsrik jord för att t ex fylla ut hål och få bättre jord, i exempelvis gräsmattan.
Drivbänk
Ett litet växthus eller odlingslåda med lock där du kan odla små plantor tidigt på våren och få skydd mot frost.
Dränera
Hjälpa överflödigt vatten att rinna undan från t ex krukor eller i rabatten. Man kan exempelvis gräva ner dräneringsrör i marken eller göra jorden mer väldränerad genom att tillsätta t ex grus och mull.
Etablera
När växten har rotat sig ordentligt och börjat växa på sin plats. Då är den mindre känslig än när man precis planterat.
Eternell
En växt som passar att torka och ha som 'evighetsblomma' i t ex torkade buketter eller arrangemang.
Familj
Växtriket beskrivs i hierarkisk struktur. En växtfamilj består av ett eller flera släkten som har vissa gemensamma nämnare och som grupperas som familj.
Fertil
Växt som kan producera frö.
Fet jord
Jordmån som är näringsrik
Fiberduk
Tunn duk som kan läggas över plantor för att t ex skydda mot kyla, sol och djur.
Fjolårskott
Skott som vuxit upp under förra årets säsong, på en buske eller ett träd.
Friland
Att så på friland är att så direkt i jorden, utomhus.
Frostkänslig
En växt som skadas om temperaturen är under 0 grader.
Från sådd till skörd
För blommor: Genomsnittligt antal dagar från det att du sått till dess att de blommar. För grönsaker anges det som genomsnittligt antal dagar från 1) Det datum du utplanterat om växten förodlas till skörd eller 2) Det datum du sådde frön om grönsaken direktodlas.
Fröså
Odla en växt från frö till färdig planta
Förgro/Förodla
Odla växter inomhus som sen planteras ut. Att förodla gör man för att få igång växterna tidigare.
Förmultning
Mikrobiologisk nedbrytning av organiska växtdelar
Föryngringsbeskära
Beskära kraftigt för att få fram nya skott.
Förädlingsställe
Stället där en sort ympats (okuerats) på en grundstam. Se ympning.
Gnagskydd
Skydd mot t ex rådjur och harar som gnager sönder stammar. Det kan t ex vara nät som skyddar trädstammarna.
Grotid
Antal dagar det tar från ett frö att gro till en första liten planta med små s.k. hjärtblad och rot.
Gröngödslingsväxt
Växter som odlas främst för att förbättra jorden. Jorden gödslas då för att bli fin jord till odling av andra växter.
Guldvatten
Mänskligt kiss som spätts med vatten och kan användas som näringsrikt gödning till växter.
Gödsel
Näring som tillförs jorden för att förbättra den. Består av kväve, kalium och fosfor.
Halvhärdig
När växten är härdig, kan övervintra, i vissa delar av landet men då ofta kräver ett skyddat läge och väldränerad jord.
Halvskugga
När växtplatsen har ungefär lika många timmar sol som skugga under dagen. Man brukar säga att 3 till 6 timmars sol om dagen är ett halvskuggigt läge.
Hjärtblad
De första bladen som kikar upp när fröna grott. De ser ungefär likadana ut för alla växter.
Humus
Organiskt material som brutits ner. Humusrik jord gör jorden bördig.
Hybrid
Korsning mellan växter
Hydroponisk odling
Odling i vatten.
Härdighet
Växtens förmåga att övervintra i ett visst klimat eller på en viss växtplats. För perenner brukar man använda perennernas härdighetssystem A-D. Ett nytt system introduceras 2022 där de olika tecknen anger perennens förmåga att övervintra. De olika beteckningarna fungerar såhär: A = Övervintrar pålitligt A* = Övervintrar pålitligt i väldränerat läge B = Övervintrar vanligtvis B* = Övervintrar vanligtvis i väldränerat läge C = Övervintrar ibland C* = Övervintrar ibland i väldränerat läge D = Övervintrar inte. För vedartade växter (buskar, träd) så anges det i olika zoner 1 - 8.
Höjd
I appen anger höjden växtens höjd när den är fullvuxen.
Höstlök
Lökar som planteras i jorden på hösten och som blommar på våren eller sommaren året därpå.
Invasiv
En växt som sprider sig av egen kraft och kan ta över så att det påverkar ekosystemet
JAS
Månaderna juli, augusti, september, en period när det är bra att beskära många buskar och träd.
Jordart
Sammansättning av en viss jord och vad den består av. Exempelvis lera, sand, morän.
Jordförbättra
Förbättring av jorden för att t ex få jorden mer näringsrik eller mullrik. T ex genom att du tillför kompostjord.
Jordmån
Den övre delen av marken och den del av jorden du planterar dina växter i. Vissa växter tycker bäst om att växa i lerig jord, medan andra gillar att växa i magra jordar och blir då som vackrast eller avger mest skörd. Här är det viktigt att du tänker på vilken jord du har i din trädgård för att se om det passar växten. Är det inte optimalt kan du jordförbättra för att exempelvis göra din jord mer mullrik eller sandig. Sen kan man alltid testa att odla ändå!
Jordslå
Plantera något tillfälligt i jorden för att sen plantera om senare på den tänkta växtplatsen.
Jordtrötthet
Jord som blivit utarmad när vissa växter odlats länge på platsen eller som utarmats pga skadedjur och då blivit mindre näringsrik.
Kalkhaltig jord
Jord som har ett högt pH-värde (över 7) och är rik på kalk.
Kallbänk
Odlingslåda utomhus som har ett lock av glas men saknar botten. Används för att skydda mot frost och kyla.
Karaktärsblad
En ung plantas första 'riktiga' blad. De växer fram efter de s.k. hjärtbladen och ser ut som växtens riktiga blad, fast mindre såklart.
Klematisgrupp
Klematis kan delas in i tre olika beskärningsgrupper för att enklare beskriva hur olika klematis beskärs.
Knöl
En jordstam hos vissa fleråriga växter. Knölen lagrar näring och kan övervintra. Exempel på en knölväxt är dahlia.
Kompostering
När organiskt material bryts ner av bakterier och svampar och blir till näringsrik jord som sen kan användas för att jordförbättra.
Konstgödsel
Industriellt framtagen gödsel, innehållande näringsämnen som fosfor, kväve och kalium.
Kupa
Ösa över jord på en planta eller växt. Jorden blir som en liten 'kulle' t ex över potatis och skyddar då mot exempelvis för mycket ljus.
Lerjord
Jord som innehåller stor del lera.
Lignos
Växt som bildar ved (lignin), t ex träd och buskar, och som inte vissnar ner efter växtsäsongen. Se även vedartad.
Livscykel
Anger om växten lever ett år (Annuell), två år (bienn) eller är flerårig (perenn).
Ljusgroende
Ljusgroende frön är frön som inte täcks med jord utan gror i ljus. Fröna trycker du bara lätt på jordytan.
Lucker jord
Jord som är lätt, porös och genomsläpplig.
Luckra
Jobba med jorden så att den blir porös och genomsläpplig. Det kan du göra med t ex en grep.
Marktäckare
En växt som ofta är låg och som passar bra för att täcka en yta av bar jord genom att sprida ut sig.
Matjord
Det översta mullrika jordlagret (ca 10-30 cm) som ofta har en högre mullhalt.
Mullrik jord
Jord som består av stor del förmultnande växtdelar. Man kallar ofta genomsläpplig, näringsrik och lätt jord för mullrik.
Mylla ner
Blanda ner gödsel eller frö i jorden.
Mörkergroende
Frön som täcks av jord och gror utan ljus.
Näringsbehov
I appen har vi valt att dela in vilket näringsbehov växten har i tre olika nivåer; Stort, mellan och litet. Det ger en indikation på hur näringsrik jord växten behöver och om du behöver tänka på att ge den extra gödning.
Nässelvatten
Gödning man kan göra genom att låta nässlor dra i vatten och som man sen vattnar med.
Okulering
När man 'ympar' in bark eller grenanlag, innanför barken på en annan växtsort, för att förädla den.
Omskola
Plantera om små plantor i större krukor när de vuxit till sig och behöver mer jord och näring.
Optimal grotemperatur
Den temperatur då en viss växt gror som bäst.
Organisk gödning
Gödning som kommer från växt- eller djurriket och inte är industriellt framställt.
Perenn
Flerårig örtartad växt. De delar som är ovan jord vissnar ner och kommer tillbaka nästa år.
Perlit
Luftigt vulkaniskt material som kan blandas ner i jord eller täcka frösådder. Materialet gör att jorden enklare kan behålla fukt och för att få jorden luftig och lucker.
Pincera
Sommarbeskära fruktträd genom att korta in eller ta bort årsskott för att det ska bildas ny fruktved kommande år.
Plantavstånd
Det avstånd mellan mittpunkten på en planta och nästa plantas mittpunkt. Det ger dig ett mått på hur tätt du ska plantera växterna.
Primör
Tidiga exemplar av en grönsaksskörd
Problem
I appen anger Problem vanliga skadedjur eller sjukdomar som växten kan drabbas av.
Radavstånd
Anger ett passande avstånd i centimeter mellan raderna av plantor när du planterar ut plantor eller sår.
Reda sig
Tiden när tjälen gått ur marken, torkat upp och jorden blivit lite uppvärmd. Då klibbar den sig inte fast i spade.
Remonterande
Växter som blommar på nytt under samma säsong.
Resistent
Motståndskraftig växt, t ex mot sjukdomar.
Reva
En metod för vissa växter att sprida sig genom att bilda nya skott på långa utlöpare från moderplantan. Skotten slår rot och blir till nya plantor. Ett exempel på växt som sprids med revor är jordgubben.
Rosgrupp
Indelning av olika typer av rosor, t ex utifrån växtsätt och ursprung.
Rotskott
Ett skott som växer fram från växtens rot eller rothals.
Sandjord
Jordmån med stort innehåll av sand, som är välränerad och snabbt blir torr.
Självfertil
Växt som befruktar sig själv.
Självsådd
En självsådd växt är en växt som växer upp från att växten fröat av sig och sen grott.
Solitär
En växt som passar att stå placerad själv, utan kompisväxter runt sig.
Solläge
I appen anger solläge vilket läge som växten behöver för att visa sig från sin bästa sida.
Sommarblomma
Ettårig blomma som gror, sätter frö och vissnar ner under samma år. I appen har vi även lagt bienner (tvååriga växter) i samma kategori.
Stallgödsel
Gödsel som består av spillning från djur, exempelvis hästgödsel. Det ger jorden ökad mullhalt och näring.
Stickling
En avskuren del av en växt som är tänkt att bilda en ny planta när den sticks ned i jord, eller sätts i vatten.
Stratifiera
Köldbehandla frön som behöver en period av kyla för att gro. Sådden måste ställas kallt en viss period. En del växter behöver kyla under en eller flera månader för att kunna gro.
Städsegrön
Behåller bladen året om, exempelvis barrväxter och rhododendron. Det förväxlas ofta med vintergrön, som egentligen beskriver växter vars blad är gröna fram tills löven faller.
Sur jord
Kalkfattig jord som har ett lågt pH-värde (under 7).
Sådjup
Antal centimeter under jorden som ett frö ska sås.
Tid att beskära
I appen anges förslag på när det är bra att beskära växten. Vissa växter mår inte bra av beskärning under vissa perioder på året.
Tjuva skott
Ta bort sidoskott i bladvecken. Vissa tomatsorter behöver 'tjuvas'.
Toppa
Klippa av toppen på en planta för att den ska förgrenas och bli 'knubbig' eller 'buskig'.
Torv
Växtdelar från mossar och kärr. Torv är inte så rikt på näring men används i planteringsjord och jordförbättring eftersom det sänker pH-värdet, kan binda vatten och lagra näring.
Täckbark
Barkflis från gran och tall. Täckbarken läggs på jorden för att skydda mot kyl, hålla kvar fukt och hindra ogräs.
Täckodla
Täcka bar jord i odlingen. Jorden får näring och skyddas mot ogräs och torka. Man kan täcka med t ex halm, gräsklipp, löv eller kompost.
Upphöjd odlingsbädd
Odlingsbäddar som är högre än marken runt omrking. Att odla i pallkragar är ett exempel.
Utvecklingstid
Varmbänk
En odlingslåda som ofta är isolerad och som används för att kunna starta odlingssäsongen tidigare.
Vasliv
Anger hur många dagar man kan förvänta sig att blommor är fina i vas om de skördas på rätt sätt, får nya snitt och ges nytt vatten.
Vattenbehov
I appen anger vattenbehov den specifika växtens behov av vatten. Vissa växter behöver lite vatten och är torktåliga medan andra växter behöver ständig fukt för att växa bra.
Vattenskott
Upprätta långa skott på t ex äppelträd. De kan ofta dyka upp sent på säsongen efter att man beskurit hårt. Vattenskott brukar inte få frukt.
Veckor innan utplanering
Anger hur lång tid (i veckor) som växten behöver från det att man sår inomhus tills den kan planteras ut. Appen använder måttet för att hjälpa dig att planera när du kan börja så dina plantor och vi utgår då ofta från det frostdatum du angett.
Vedartad
Växt som bildar ved (lignin), t ex träd och buskar, och som inte vissnar ner efter växtsäsongen. Träd och buskar är vedartade, s k lignoser, som har ved i stjälkar och stammar.
Vermikulit
Ett material som används i såjord eller för att täcka jord när man förodlar. Vermikulit består av ett vulkaniskt material och hjälper till att bevara fukt och reflektera ljus.
Vintergrön
Växt som inte tappar bladen på hösten, men som ofta tappar under vinter eller tidig vår. Förväxlas ofta med 'städsegrön' som betyder ständigt grön.
Väldränerad jord
Jord som låter vatten rinna undan så att inte vattnet blir kvar i jorden.
Växelbruk
Ett odlingssystem när man odlar olika växtslag under olika år på samma växtplats genom att växla från år till år. Det görs för att vissa växter inte kan odlas på samma plats flera år i rad.
Växtsätt
Växtsättet anger hur växten växer. Är det en buskig sort, eller breder den ut sig på och täcker marken. Eller kanske klättrar den?
Växtzoner
Indelning av landet i zoner utifrån riksförbundet Svensk Trädgårds karta. Zon 1 utgör de varmaste delarna av landet och zon 8 de kallaste. Zonerna ger hjälp om var i landet man kan odla olika vedartade växter, som träd och buskar.
Ympa
Plantera in en växtdel eller barkbit från en växt på en annan växts stam eller gren för att få en ny sort.
Zonkarta
Se Växtzon
pH-värde
Mått på om jorden är sur eller basisk. Det anges i en skala mellan 1-14 där 7 är neutralt och varken sur eller basisk. 1 är surast och 14 mest basiskt
Årsskott
Nybildade skott hos vedartade växter, som växer ut under växtsäsongen.