Tack, tack och åter tack för alla hejarop och peppande ord i DM om mitt lilla sidospår i livet! Det känns så roligt att ni är med på det här äventyret. Och vad det blir av det hela? Ja, det återstår att se, men en sak är säker – i sommar kommer det att bindas buketter så det står härliga till. Ja givetvis en massa redan i vår.
I söndags var det dags för andra omgången i floristutbildningen, och schemat var minst sagt varierat. Flaskdekoration, bordsdekoration, blomsterfakir och spiralbukett stod på programmet, och jag måste erkänna att jag såg fram emot det ungefär som ett barn ser fram emot lördagsgodis – hela skålen framför sig, utan att behöva välja mellan sega råttor och chokladbitar, för man kan ta allt.
Vi inledde med att skapa arrangemang i fakir, vilket innebär att man sticker ner blommorna i en liten tung metallpryl med sylvassa piggar. Låter brutalt, men är faktiskt en himla vacker teknik. Dock höll jag igen lite, eftersom blommorna även skulle räcka till våra bordsdekorationer. Dessutom var detta bara ett övningsmoment, så vi skulle ändå plocka upp blommorna igen efteråt. Det gjorde att man höll igen lite på materialet, men roligt ändå att få se hur en florist arbetar med fakiren och testa lite nya sätt. Det blev dock inget mer än en mobilbild på fakirarrangemanget.
Sen var det dags för flaskdekoration. Jag hade inga nya fulla flaskor hemma, så jag tog med en gammal tom och fyllde den med vatten. Vi fick varsin liten oasis med klister på baksidan, som kunde fästas antingen på korken eller på sidan av flaskan. Jag valde sidan och gick loss med eukalyptus, lila klematis, tistel och brudslöja. Riktigt trevligt sätt att piffa till en presentflaska, och när jag kom hem provade jag att hälla upp ett glas vatten för att se om det fungerade. Det gick finfint! Så nu har jag en ny idé till middagsdukningen – stilfullt vatten på flaska, komplett med blomsterdekoration.
Därefter var det dags för bordsdekorationen. Vi skulle ta med varsin skål hemifrån, och ni som känner mig vet ju att soppskålar och jag har en lång och innerlig relation. Så självklart fick en gammal fin soppskål agera blomsterkärl. Blommorna vi fick använda var rosa gerbera, rosa rosor, klematis, tistel, brudslöja och darrgräs. Vi fick även välja grönt fritt, och jag plockade på mig läderblad och småbladig eukalyptus. Det skulle bli en dekoration som kunde ses från alla håll, men det är lätt hänt att man glömmer det när man jobbar på. Jag gillar när det får spreta lite, så det blev en yvig blomsterskog. Och det är ju något väldigt tillfredsställande med att peta ner blommor en efter en och se arrangemanget växa fram.
Sen var det dags för spiralbuketter. Först en vårig variant med franska tulpaner, körsbärskvistar och storbladig eukalyptus. Den andra buketten försökte jag hålla lite mer kompakt än jag brukar. Jag valde rosa rosor, grön krysantemum, brudslöja, vita lejongap och lite grönt. Det krävde stor viljestyrka att inte låta den spreta iväg som vanligt, men jag tycker ändå jag höll ihop det något sånär – bara lejongapen fick sticka upp lite.
När vi var klara fick vi fritt spelrum med de blommor som var kvar i våra hinkar. Jag passade på att testa en avlång, lite mer vild bukett – tycker det är så vackert när en bukett känns fri och får röra sig lite åt ett håll. Ingen aning om vad tekniken kallas, yvigt spretighetsfluff kanske?
Fem moment hann vi med denna gång, och det var en ren fröjd att få fylla hemmet med blommor.
Till helgen blir det ingen floristträff för mig – då bär det av på lite andra äventyr för mig. Men söndagen därpå, då är jag tillbaka bland blommorna igen.
Allt gott!
Johanna