”Jag har prövat nästan allt som finns att välja på…” Ja ni kanske känner igen denna inledande fras till galenskaparnas ”Man ska ha husvagn”. Lite så känner jag med vinterförvaring av dahlior. Jag har prövat det mesta. Förvara i kartonger med spån, i påsar med tidningspapper, tvätta innan förvaring, dela innan förvaring etc. Men det jag landat i fungerar allra bäst hos mig är betydligt enklare än så.

När det är dags att gräva upp knölarna

Jag försöker alltid förlänga dahliasäsongen så mycket det bara går. Hör jag talas om att det ska bli frost hos oss i slutet på september/början på oktober, går jag ut och täcker plantorna med fiberdukar. Fast när oktober börjar övergå i november, börjar jag dock bli rätt trött på dem och mer sugen på att börja smyga in julen hemma än ståtliga dahliabuketter i vas. Då brukar jag börja plocka upp dem. Fast förra året höll jag faktiskt ut med de sista ända fram till den 18 november. Då blev det dock lite panik eftersom det skulle börja snöa och jag minns hur jag stod och grävde upp dahliaknölar medan snön yrde runt om.

Någon gång efter att de fått uppleva 1-2 frostnätter brukar det dock vara lämpligt att ta upp dem. En vill ju inte att de ska börja ruttna bort där i jorden.

Gräva upp, märka och knipsa av stjälkarna.

Jag brukar börja med att gräva upp hela plantorna. Jag försöker gräva ett rätt stort utrymme runt plantan med en grep för att inte skada knölen. När knölen är helt ovan jord märker jag dem med namn, så jag kommer ihåg vilken sort det var till nästa säsong. Detta gör jag innan jag klipper bort stjälkarna. Sen är det ren lögn att komma ihåg vilken dahlia som var vilken. Något år märkte jag dem med dymolappar och det höll ändå rätt bra. Ett annat år har jag kört frystejp, men då är det viktigt att skriva med en permanent penna. Vanligt bläck bleks fort bort, särskilt om det är lite fuktigt när du gräver upp knölarna. Förra året orkade jag faktiskt inte märka dahliorna alls. Då köpte jag nya knölar där jag ville ha dahlior i särskilda färger och sen planterade jag resten ute på vårt lilla dahlia- och potatisfält.

Stjälkarna knipsar jag av med sekatör eller grensax. En del stjälkar är rejält grova och där räcker inte sekatören till riktigt. En grensax brukar dock vara bra till de grövre stjälkarna.

Vinterförvara dahliorna

Här brukar åsikterna gå isär kring hur en på bästa sätt förvarar dahliaknölar. Jag har dock upptäckt att det smidigaste sättet som fungerat bäst för mig är att bara lägga knölarna rätt ner i en trådback (vi har en sådan där enkel ställning med trådbackar som vi säkert köpt från Ikea eller Jysk någon gång för några år sen) och ha dem ståendes i vår lätt uppvärmda verkstad. Om vintern håller vi ca 10-15 grader där inne. Någon trådback har även stått i vårt förråd i verkstaden. Där är det ca 10 grader varmt om vintern och det har fungerat fint det med. I förrådet är det något mörkare än ute i verkstaden, men det har inte verkat spela någon roll. Helst ska de vara rätt jordiga också, då håller de formen bäst.

Delar dem gör jag till våren sen då jag upplevt att de lätt torkar ut om jag gör det om hösten.

Vinterförvara krukodlade dahlior

Dahlior jag haft i krukor ställer jag helt enkelt bara in i verkstaden. Där får de vissna ner och sen gräver jag upp och planterar om knölen till våren sen när odlingsenergin är tillbaka igen.

Knussla inte mer än du behöver med dahliorna. De överlevar oftast bäst när de bara få vara. Se bara till att de inte står för kallt eller fuktigt, då finns risk att de möglar bort. Små knölar bör ej heller ligga för varmt och torrt för då skrumpnar de ihop. Göm gärna de mindre knölarna under några stora jordiga knölar så löser det sig oftast.

Enklast möjliga vis har varit det som fungerat bäst för mig.

Men nog fortsätter vi att njuta av en och annan bukett ett tag till va?