Finns det en köksträdgård som sköter sig själv? Där man inte behöver så nytt varje år och kan vända ryggen till en stund utan att allt faller samman? Som ändå ger en pålitlig skörd? Jo, men faktiskt! Eller, mer eller mindre åtminstone. Alla växter behöver lite omvårdnad i början av sitt liv. Men det finns många som klarar sig bra nästan helt på egen hand när de väl är etablerade. Jag tänkte visa vad som skulle kunna ingå i en köksträdgård som kräver minimal arbetsinsats, men som ger en riktigt maxad skörd ändå.

Tiden räcker inte till

Det är juli och tiden springer iväg för mig. De lediga stunderna rusar förbi utan att jag hinner rycka upp alla tistlarna eller plantera ut de sista sådderna. Jag ojar mig och oroar mig. Otaliga timmar har spenderats i trädgårdslandet och skörden av rädisor, sallat och dill känns fjuttig som belöning för mödan (jordgubbarna som skördades strax innan midsommar har jag tydligen glömt bort). Ogräset härjar och många av plantorna ser små och ynkliga ut efter försommarens stränga torka. Så länge odlingen behöver samsas med mina andra 114 intressen och sysslor så hinner jag helt enkelt inte ge den så mycket tid som krävs för att den ska ge skörd och se prunkande och underbar ut i mitten av juli. Jag hinner inte och jag orkar inte. Det måste väl finnas något lättare sätt att odla ätbart på?

Tufft för småttingar

En av de största anledningarna till att en köksträdgård kan bli lite övermäktig är för att nästan alla plantor är helt nya varje år. Små unga plantor kräver ofta mer vatten, näring och skydd mot angrepp och konkurrens. Så är det ju också i en nyplanterad perennrabatt. Men medan perennerna klarar sig bättre på egen hand år två och tre och till slut knappt behöver någon hjälp alls, så ligger jag på knä ute vid de ettåriga grönsaksplantorna med svett och jord i hela nyllet år efter år. Perenner, där har vi alltså svaret!

Men vänta nu?

Hold your horses här nu va. Perenner kräver väl visst skötsel? En trädgård som lämnas helt orörd växer ju igen. Det måste väl ändå vattnas, gödslas, beskäras och klippas ner?
Jo, det är ju klart. Men jag är inte ute efter en trädgård som sköter sig själv till 100%. Då missar man hela poängen med att ha en odling, tycker jag. Det jag är ute efter är en köksträdgård med mindre press och stress. Medan ettåriga växter som jag sår själv behöver passas på nästan dagligen så räcker det med en insats ett par gånger i månaden för de perenna. De ettåriga kräver ett mer exakt schema där jag bara har några få veckor (ibland dagar) på mig att göra nästa steg i odlingen. Perennerna brukar inte gnälla om gödslingen blir en månad hit eller dit, eller om de beskärs lite åt gången istället för allt på en dag. En Mañana, mañana-odling kan man säga!

Att välja arter

Det finns galet många spännande arter av fleråriga, ätliga, växter! En nörd som jag ramlar snabbt in bland avancerade växtförslag till skogsträdgårdar (ätbara, perenna trädgårdar). Men till en början får jag faktiskt ta och hejda mig lite. Eftersom nyckelordet är lättskött så borde jag börja med några säkra kort. Det ska vara arter som är lätta att få tag på och som jag är relativt bekant med att odla och tillaga. Plantorna får heller inte bli för många för då måste jag ändå lägga ner massor av tid för att hinna sköta alla. Men det är också viktigt att jag kan få en bred variation på skörden.

Det här blev kraven för min lättskötta odling:

• Arter som är härdiga hos mig på friland
• Arter som inte kräver specialjord
• Skörd under stor del av året
• Variation i användningsområden, både sött och matigt
• Variation i storlek

Växtlistan

Här kommer några förslag på växter till den perenna köksträdgården. Det finns såklart väldigt många fler, men dessa är mina personliga favoriter, eller växter som jag är nyfiken på.

Örter och smaksättare:

• Gräslök
  Otroligt användbar och tacksam växt!
  Odling: Sol till halvskugga och en näringsrik, väldränerad jord.
  Skörd: En etablerad planta kan ge skörd nästan hela året på ett skyddat läge.
  
• Mynta
  En favorit hos mig som smaksättare i allt från maträtter till efterrätt och drinkar.
  Odling: Sprider sig lätt med rotskott. Odla gärna i en kruka eller liknande. Kräver inte så mycket näring och är torktålig.
  Skörd: Maj-september/oktober.
  
• Rosmarin
  God och smakrik krydda och en växt som ger medelhavskänsla i trädgården.
  Odling: Halvhärdig växt som kan överleva milda vintrar utomhus. Går odla i kruka och ställa skyddat under vintern. Vill ha gott om sol och näringsrik, väldränerad jord. Torktålig.
  Skörd: Hela året.
  
• Libbsticka
  Rund och fyllig smak som passar bra i grytor och soppor. Gammal folktro säger att den håller oönskade gäster borta om den planteras vid ytterdörren. Himla bra ju!
  Odling: Solig till halvskuggig växtplats i en mullrik jord.
  Skörd: Juli-oktober
  
• Daglilja
  Snygg prydnadsväxt som också är helt ätbar. Knopparna har en smak av kryddig umami, blommorna är något sötare.
  Odling: Soligt till halvskuggigt läge i mullrik jord.
  Skörd: Juli-augusti

Matigare:

• Strandkål
  En snygg och spännande växt som växer vilt längs kusterna i södra Sverige. Hela plantan ovan jord är ätbar, men späda skott, blomknoppar och små blad är godast.
  Odling: Vill stå soligt, riktigt väldränerat och i ganska näringsrik jord. Torktålig.
  Skörd: Tidig vår till försommar, sedan blir den besk.
  
• Sparris
  En efterlängtad vårprimör! Något som känns riktigt lyxigt att gå ut och skörda (efter några års väntan..).
  Odling: Soligt, väldränerat läge med näringsrik jord.
  Skörd: April-maj. OBS, ska ej skördas förrän 3e året på växtplatsen.
  
• Funkia
  Ännu en ätbar prydnadsväxt! Skotten används på samma sätt, och smakar som sparris.
  Odling: Trivs i skuggigt till halvskuggigt läge i en mullrik jord. Ett bra alternativ om du inte har en bra plats (eller tålamod) för sparris.
  Skörd: April-maj, innan skotten vecklats ut till blad.
  
• Jordärtskocka
  Matig och lättodlad liten knöl som kan ge riktigt mycket skörd på liten yta.
  Odling: Lucker näringsrik jord i soligt till halvskuggigt läge.
  Skörd: Vinterhalvåret. När plantan börjar vissna är det dags att skörda, fram till att nya skott syns på våren. Om det finns mycket av det går det bra att skörda under resten av året också. Lämna alltid några knölar i jorden så att de kan föröka sig igen.

Sött:

• Rabarber
  En välkommen vän om våren och försommaren!
  Odling: En lucker, mullrik och näringsrik jord i soligt till halvskuggigt läge (spana in Malous inlägg om hur hon odlar rabarber för fler tips!).
  Skörd: April-juni. Få tidig skörd genom att täcka plantan med en hink eller liknande på våren. Efter midsommar bör man skörda sparsamt. Dels för att plantan ska få tid att återhämta sig och dels för att halten av oxalsyra börjar öka.
  
• Blåbärstry
  Ett supernyttigt och lättskött alternativ till blåbär. Nog för att blåbär är nyttiga, men blåbärstry klår dem ändå och de ger dessutom både tidigare skörd och är mer lättodlade eftersom de inte behöver surjord.
  Odling: Näringsrik väldränerad jord i soligt till halvskuggigt läge. De flesta sorter behöver pollineras av en annan planta, gärna av en annan sort, för att ge skörd. Det finns självfertila sorter. Föryngras genom beskärning vid behov.
  Skörd: Maj-juli. Ska skördas ett par veckor efter de fått färg.
  
• Hallon
  Sommarminnena bubblar upp när jag tänker på hallon! Så trevligt att plocka och äta färskt, men såklart också för att göra saft och sylt på. Odla gärna både sommar- och hösthallon för riktigt lång skördetid.
  Odling: Näringsrik och väldränerad jord på ett soligt läge. Sommarhallon beskärs efter skörd, eller lätt på våren. Hösthallon beskärs hårt på våren.
  Skörd: Juli-oktober/november.
  
• Äpple och Päron
  Vem vore jag ens, om jag inte nämner de här frukterna? Varje höst öppnar vi fruktodlingen i Stenby för självplock. Trots de ca 2000 träden som står där vill jag ändå ha ett litet gäng hemma vid huset också.
  Odling: Näringsrik och väldränerad jord i soligt läge. Välj helst minst 2 sorter som är kompatibla för pollinering, och gärna med olika skördetid och egenskaper. Underhållsbeskärning bör göras varje år.
  Skörd: Augusti-november/december.

Några allmänna skötselråd

Gör det enkelt för dig själv genom att göra grundjobbet noggrant! Lägg tid och omsorg på planteringen av dina växter så att de får en bra start. Välj en bra växtplats för dem med rätt sorts jord och snåla inte med vattnet under det första året. Med hjälp av kanter och ramar kan du hålla undan en del ogräs och sätt gärna ett hinder mot sniglar. Se upp så att det inte blir för många plantor att ta hand om. Tanken är ju, som sagt, att det ska bli mer lättskött med de här växterna. Genom att börja smått med ett par stycken av varje art så kan man prova vad man gillar, och utöka om det känns rätt. Den återkommande skötseln av de här växterna behöver bara ta några minuter per planta och uppgift.

En trygg bas

Vad tror ni om den där växtlistan som en start? Själv känner jag att den tillgodoser mina önskemål och jag kan äta mig ganska belåten med det här som en bas. Självklart kommer jag ändå fortsätta pyssla med mina sådder, och huka över bäddar med nyllet fullt av jord och svett, år efter år. Men med en perenn odling omkring mig som ett ramverk så tror jag att jag kan hitta ett lugn som känns svåråtkomligt nu. Om jag helt enkelt inte pallar skola om alla (jävla) små kål- och tomatplantor, eller om inget av det jag sått på friland gror; då har jag ändå mina perenner att förlita mig på.

Såklart hoppas jag att du som läser kan inspireras av mitt inlägg! Kanske känner du precis som jag, att det är roligt att odla mycket men att det är svårt att räcka till. Eller så är en perenn Mañana, mañana-odling det enda alternativet för din trädgård. Jag föreställer mig att det skulle vara toppen vid en sommarstuga, till exempel!

/Ellen